Just nu vill jag mest bara dö. Livet verkar mest bestå av en massa problem och ångest. Hur gör andra för att stå ut? Hur orkar man med vardagen? Hur går man upp på morgonen? Hur slipper man ångesten? och framför allt hur orkar man leva?
Jag sitter mest uppe på nätterna i mörkret i mitt rum och lyssnar på musik samtidigt som jag gråter över hur meningslöst allting är, hur rädd jag är för att mista de jag älskar och jag känner bara ångest och sorg. Varje gång blir jag den där lilla övergivna flickan som sett världens och människornas ondska, som håller nallen intill sig medan ångesten bultar i bröstet och tårarna rullar nedför kinderna. Jag känner mig så liten och rädd. Jag har miljoner problem just nu och just
nu är jag mest rädd för att mista personer jag älskar. Jag har gjort det förr och jag vet att det kommer
att hända igen. Vad ska jag göra?
Det vore så skönt att bara lämna allt och sova tills allt är över. Tills någon har löst alla problem. Jag vill finnas utan att existera. När man sover då är man någon annanstans och då finns ju inte världen runtomkring. Det är så jag vill ha det och jag vill inte drömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar